Vi kan börja med att jag är en ivrigt tänkande och analyserande person, 40 år. Valet att utbilda mig till beteendevetare var därför inte svårt. När man analyserar så pass mycket så kan det vara bra att få en del teorier bakom sina tankegångar och det fick jag genom utbildningen som utfördes i Västerås.
Jag tänkte inte på det då men min bakgrund har blivit en enorm tillgång som fotograf. För vad passar väl en fotograf bättre än att iaktta och förstå olika sociala sammanhang samt kunna bemöta t ex obekväma foto-objekt eller blyga barn? Det ser jag som ett enormt plus i mitt fotograferande. Jag känner mig inte obekväm med att iaktta, ibland i tystnad, ett tag tills den rätta bilden dyker upp. Det gäller både bröllop, barn och annat jag fotar.
Efter utbildningen arbetade jag inom beteendevetenskapliga yrken, t ex inom HR på ABB Västerås, inom IT-projekt på Volvo i Göteborg och SIUS-konsulent på Arbetsförmedlingen i Mora. När jag kom in i 30-årsåldern så växte sig dock tankarna på att göra mitt stora intresse till mitt jobb starkare och 2016 startade jag därför mitt fotoföretag. Så var kommer då detta intresse ifrån?
I Kalix där jag är uppväxt, hade min pappa en fotofirma med tillhörande butik och där hängde jag när jag var barn. Jag hängde på i mörkrummet och framkallade bilder, var med i studion och drömde om den dagen när jag själv kunde fotografera och stå i kassan och hjälpa kunderna. Även min farfar var fotograf och fotade mest natur. Jag är född i Kiruna, same och uppväxt med somrar i sommartorvkåtan bredvid fjället Áhkka. Det är fortfarande mitt ”happy place”.
Jag fotograferar både i befintligt ljus, mycket utomhus samt i min studio. Studion kan även tas med till t ex olika företag eller fester om en fotograf behövs på plats. Jag bor i Mora men reser även runt i Sverige för många fotograferingar, speciellt för bröllop eller företagsfotograferingar. År 2020 tog jag gesällbrev inom fotografyrket och samma år kom jag till final kategorin ”barnfoto” i SM i fotografi.
…så vill jag dela med mig av fyra fakta om mig som jag tror speglar mig som person rätt bra;
– Jag är 161,5 cm lång men ser mig själv som minst 10 cm längre. Minns när jag och två kompisar gick på stan i Västerås för ca 10 år sedan och jag tänkte “här går vi tre långa tjejer på stan”, sen passerade vi ett skyltfönster och där såg jag två långa tjejer och en mini-me i mitten, det var mitt första tecken.
– När jag var tolv år önskade jag mig en enda sak när jag fyllde tretton – att få hoppa fallskärm – och det fick jag. Såklart hade vi en flygande fotograf med som dokumenterade allt.
– Jag jobbar en hel del men när jag är ledig kan jag behöva ha mycket egentid. Det är liksom då jag laddar mina batterier, därav nästa punkt.
– Fjällmiljö gör mig som sagt gott och därför är jag så glad att jag, trots avståndet till mina barndomsfjäll, har fjällmiljö 2 mil härifrån. Dels utanför Orsa och ännu fler fjäll i Sälen som bara ligger 9 mil bort. Vi bor dessutom vid vackra Siljan och eftersom jag har hemmakontor så ser jag sjön från fönstret. Ibland när jag sitter vid datorn och arbetar så skymtar jag t ex en svan som simmar förbi och då får jag en extra bra må-bra-känsla.
